Välkomna nästan allihopa...

Idag kommer så tillslut beskedet, ska alliansen få egen majoritet eller ska Sverigedemokraterna bli vågmästare? Blir en spännande dag som verkligen kan förändra politiken och Sverige totalt. Men vad som än händer, kvarstår faktum, Sverige har fått ett främlingsfientligt parti i vårt parlament. Större än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Något ingen längre kan blunda för och som kräver nytag.

Min kloka vän och nu mera även riksdagskollega Hannah Bergstedt ställer frågan om hat kan kvävas med mera hat och Åsa Petersen skriver i dagens NSD att Människorvärdet måste försvaras. Två viktiga inlägg i debatten som nu måste tas av och bland oss alla. Imponeras också av min granne Tobbe som redan på valnatten själv bestämde sig för att vägra se Sverigedemokraterna som en maktfaktor i hans liv. Läs gärna bloggen Trots er.

Själv är jag övertygad om att mina kommande 4 år i riksdagen är de viktigaste i mitt politiska liv. Det är nu vägvalet vi socialdemokrater pratade om i valet verkligen står, ska klyftorna i samhället fortsätta att öka, egoismen breda ut sig och med det också oron och otryggheten där vi ställer människor mot varandra.

Ska Sverige bli ett främlingsfientligt land där man gör utmaningarna vi står inför för enkla och bara skriker högt att ingen ska komma hit och de som inte passar in i en viss ram ska kastas ut. Ja, då är vi alla förlorare och jag bor i ett Sverige jag aldrig kommer att säga är mitt!

De 20 ledamöterna från Sverigedemokraterna som nu kommer in är valda av folket på samma sätt som jag själv och det respekterar jag. Det är en del av demokratin och folkets val. Men jag kommer aldrig, aldrig någonsin att samarbeta med dem och det är mitt val. Vi delar inte ens den grundläggande synen på människors lika rättigheter och tron på öppenhet och respekt i vårt land.

Jag kommer att använda dessa fyra år till att kämpa för det jag tror på, ett Sverige med minskande klyftor och jämlikhet. Jag hoppas också få möjlighet att träffa och samtala med många av dem som valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Inte för att göra annat än att lyssna i första hand, för jag är helt övertygad att det är en stor majoritet som egentligen vill säga något helt annat än det Sverigedemokraterna nu gör sig talsperson för.