Ett nej för framtidens skull

Igår mandatperiodens sista partiledardebatt i riksdagen där de rödgröna pratade människor, rättvisa, solidaritet och framtid. Borgarna ska jag ärligt säga att jag inte riktigt uppfattade vad de ville mer än sänka skatten och att försöka kleta på oss oansvarighet genom att älta bilföretag och spritfabriker. Ska valrörelsen fortsätta så här blir det skoj, speciellt när borgare lokalt och regionalt mest pratar om annat som om alla politiska nivåer är en egen isolerad ö.


(Bilden är lånad från min kollega Monica Greens blogg)

Vid 10-tiden idag startade en lång och otroligt viktig debatt inför kvällens historiskt beslut kring att avskaffa det 30 åriga utbyggnadsförbudet av kärnkraft. Kan bara hålla med kloka Nisha Besara på Dagens arena att det är ett svek mot kommande generationer. Har själv lite svårt att verkligen ta till mig att majoriteten idag driver igenom detta. Inte bara i sak utan att man också bryter en sådan viktig grundsten i en hållbar energipolitik, en blocköverskridande linje.

Visst kan man undra hur det egentligen kommer att gå för Centerpartiet och Maud efter detta svek. För missnöje finns det ju gott om. Inte konstigt på något sätt, mer konstigt kan jag tycka det är att inte fler Centerpartister rytit ifrån eftersom man med dagens beslut förlorar all sin trovärdighet som någon form av grön röst.

Svårast för mig är dock att titta på kortet på skrivbordet på min egen lilla dotter. 3 år och lyckligt ovetande om dagens beslut på alla sätt och vis. Maud säger sig rösta ja och driva igenom detta vansinnesbeslut för våra barn och barnbarns skull.


Själv kommer jag att rösta nej. Inte bara för min dotters skull utan för framtidens generationer. Om inte vi som har makten idag gör allt vi kan för att ställa om sverige, vem ska då göra det? En utbyggnad av kärkraft är både oansvarigt, dyrt och kommer att bromsa upp all kraft som idag läggs på att hitta och utveckla hållbara energialternativ. Vi har kärnkraft och vi kommer att behöva dras med det över lång tid framöver för att inte äventyra vår basindustri och välfärd. Men att lägga sig platt och ge upp, att inte pröva alla andra vägar först är helt fel väg att gå.

Vi ska satsa all kraft och krut på förnybar energi och dessutom hjälpa till att med tydliga och långsiktiga politiska beslut och spelregeler rikta in övriga intressenters pengar och fokus på detta. Tillsammans ska vi ta vårt ansvar, det är det minsta våra barn och barnbarn kan ställa på oss som är vuxna idag.

Många berör så klart detta idag,
SvD skriver om det som mötte oss idag och DN om beslutet som troligen kommer att fattas. Bland bloggar så skriver bland annat
Maria Ferm, Alliansfritt Sverige och Ulrika Falk.

Ett intressant ämne som också har sin historia som jag själv som norrbottning aldrig kommer att glömma. Hur ser det egentligen ut idag i Tjernobyl?